Vill berätta så mycket o skriva av mig frustration irritation ilska glädje o kärlek!!!
Nu kan det bli huromhelst :)
Jag är ju en stolt fyrabarnsmor <3 o älskar alla mina barn väldigt mycket <3 mina tre äldsta är vuxna o har sina liv o sina familjer samt gett mig underbara barnbarn <3
Så tacksam <3
Men den här bloggen handlar i huvudsak om mig o Liam, startade den 2009 som dagbok åt Liam o terapi för mig!
Liam va planerad men i en kaotisk relation som fick sitt slut när Liam va 6 månader.
Jag blev själv med honom vilket jag ärligt talat förstått redan innan o gjorde mig så beredd på det som det gick trots osäkerheten runt hans syndrom så kämpade jag på själv med hus jobb känslor o vardag!
Vet inte än idag hur jag fixade dem sju första åren med så mycket sorg ensamhet o svårigheter en evig kamp att få pappan o ta ansvar avlasta o hjälpa till, få bukt på ångest dålig ekonomi o på Liam som alltid varit aktiv o utåtagerande pga av ljudkänslighet bland annat!
Jag har sagt det förrut o undrat varför, vad är meningen med livet en evig kamp varje dag varje timme varje minut må dåligt inte kunna ge något bara må skit skit skit!
Men men ser tillbaka på svarta år med sorg stor sorg verkligen <3
Vill ge mig själv en stor kram att jag hittade ut ur detta svarta hål o släppte saker/personer jag inte kunde påverka.
Nu ser jag utveckling både hos mig o Liam uppskattar små saker i livet o trots att jag idag lever med ständig värk så är jag mer i balans o värnar om oss o det/dem som är viktiga i vårat liv<3
Man lär av livet varje dag <3

<3