Ibland tror jag att jag faktiskt förskönar vardagen... 🤔
Just nu är det rätt tufft, Liam är äldre testar otroligt mycket har en egen vilja o har ett rätt trist humör av o till.
Vissa beteenden känns oövervinnerliga jag förstår dem inte o vet inte hur jag ska hantera det!
Tänker inte beskriva dem här även om jag är väldigt öppen så känns det svårt o orättvist att göra det.
Va på ett möte idag gällande Liam o jag gillar när människor är raka o ärliga men ibland är det såklart tufft o väldigt ledsamt också.
Pratade lite framtid o det jag tänker o alla andra säger är att det blir bättre när han blir äldre o lugnar sig lite...
Det jag idag förstod är att så blir det troligen inte alls snarare kan olika beteenden förstärkas o har man som jag en extremt envis liten gosse så kan det bli riktigt tufft.
Faktiskt så tufft att vår vardag inte kommer fungera.
Vill inte ens tänka tanken att vi ska komma dit..
Alltså att han inte längre ska kunna bo hemma.
Men känner ändå nån sorts tacksamhet att ngn med erfarenhet vågar säga detta!
Idag får jag tex oftast bära hem Liam från fritids vilket jag såklart inte kan göra när han är typ 13.
Han är redan nu stark som en björn vilket också oroar mig lite faktiskt.
Imorgon har vi ett sip möte på habiliteringen där jag, skola o Lss handläggare är med samt logoped o sjukgymnast från Haben.
Tagit ledigt från jobbet lärt mig att såna här stormöten river upp o river runt i hela känsloregistret.
Måste även ta hand om mig själv, har jag hört hehe..
Ha en fin kväll 💗 Liam sover jag har det gott o laddar för morgondagen.

Ska hämta detta skrivbord imorgon o kanske slänger med nån ljuslykta också... Man kan aldrig få för många ljuslyktor eller hur? 😘